alicestrmberg

Tänk att vissa människor kan få en att må så bra, man får ett leende så fort deras namn ploppar upp på skärmen eller så fort man ser dem? 

Men att samma personer även har makten att krossa en totalt, få en att må så otroligt dåligt att man ifrågasätter sig själv och allt som har varit. 

Ändå så skulle man göra allt för dessa personer.

Det är så känslor och tillit funkar.

 Allt handlar om en balansgång - 

När du har en relation med någon, får känslor för - och har tillit till en person- oavsätt om dessa är vänskapliga eller kärleksfulla känslor- Så ger du personen  en sorts "makt" över dig.

För ingen kan såra dig så mycket som den eller de personer som du värdesätter högst.

 Du förväntar dig inte att dessa personer ska såra dig på något sätt och om/när de välgör det kommer det oftast oväntat och det gör riktigt ont.

Jag har själv både varit med om det och tyvärr även utsatt andra för detta. Och det gör ont. Så oroligt jävla obeskrivligt ont.

Jag kan även erkänna att jag själv har gjort saker på vissa sätt som har varit fel- jag borde ha hanterat vissa situationer annorlunda. Men kan inte ändra på detta nu. 

Blev påmind om denna smärts ganska nyligen och jag har även haft en riktigt jobbig period en längre tid nu, så man kan väl säga att detta var sista droppen som fick bägaren att rinna över. Eller rättare sagt i mitt fall så triggade det min ptsd.

 Så då var man tillbaka till ångest, sömnsvårigheter, konstanta mardrömmar när man väl kan sova osv.

Inte världens bästa känsla.

 

Fick en tanke förut då jag önskade så innerligt att man kunde spola tillbaka tiden till runt studenten. Så att man kunde göra andra val, kanske ändra på vissa saker som har varit. Men det går ju inte.

Misstagen man har gjort kan man inte ändra på, inte heller det som kan ha verkat bra för tillfället men som man vet i efter hand har varit fel. Man får helt enkelt stå sitt kast och bara hoppas på att saker kan bli bättre i framtiden.

Även om det inte ser särskilt ljust ut nu,